För forskare

Bakgrund

I DAGIS-forsningsprojektet undersöker man 3-6- åringars levnadsvanor och stressreglering på daghemmet och hemma. Därtill är syftet även att undersöka daghemspersonalens arbetsvälmående samt arbetsbelastning och levnadsvanor.Picture12

DAGIS-forskningsprojektet baserar sig på den socioekologiska modellen med fyra dimensioner. I modellens centrum är barnet. Modellens andra dimension består av olika levnadsvanor som inverkar på energibalansen (Energy balance-related behaviors, EBRB). I denna undersökning är man då det gäller barnens levnadsvanor speciellt intresserade av barnens intag av frukter och grönsaker, konsumtion av livsmedel med tillsatt socker samt fysisk aktivitet och stillasittande (sedentary behaviors). Modellens tredje dimension omfattar levnadsmiljöer av vilka daghemmet och hemmiljön ligger under intresse för denna forskning. Varje levnadsmiljö består i sin tur av olika miljöer ( t.ex. sociala och fysiska). I modellens sista dimension finns samhället, som innefattar t.ex. bostadsområdets socioekonomiska status, kommunen, familjens socioekonomiska status och daghemmets skriftliga regler.

Målet med forskningsprojektet

De centrala målen i undersökningen kort beskrivet:

picture5

  1. Förbättra barns levnadsvanor
  2. Främja välbefinnande och hälsa i arbetet samt levnadsvanor hos daghemspersonal
  3. Skapa en hälsofrämjande miljö för vuxna och barn på daghem

De centrala forskningsfaserna:

    • Göra en grundlig analys om faktorer som påverkar barnens energibalans och känna igen de mest centrala förändringsbara faktorerna i enlighet med den socioekologiska modellen .(åren 2014-2016)
    • Hitta centrala mellanliggande faktorer (mediator) eller faktorer som inverkar (moderator) på sambanden mellan faktorer som bestämmer barns levnadsvanor och barns levnadsvanor.  (åren 2014-2016)
    • Att planera en interventionprojekt som genomförs i daghemsmiljö, men som även innehåller komponenter i hemmiljön.(åren 2014-2017)
    • Genomföra interventionprojekt som baserar sig på de centrala förändringsbara faktorerna som identifierats i de tidigare faserna.(åren 2017-2018)
    • Evaluera interventionens effekt och kostnadseffektivitet i en randomiserad kontrollerad studie. (åren 2017-2019)

Metoder och design

DAGIS-forskningsprojektet är indelat i olika faser.

På hösten 2014 intervjuades föräldrar och daghemspersonal. Gruppintervjuerna utfördes på några daghem och teman som behandlades var barnens matvanor, fysiska aktivitet och sittande.Picture13

Under vintern och våren 2015 testades alla metoder som var  användas i kartläggningen och interventionen. Syftet var att säkerställa att alla använda metoder lämpar sig för finska förhållanden samt att säkra att mätningarna i senare skede framskrider smidigt i daghemsmiljö. Under våren 2015 testades alla undersökningens faser och mätningar i en pilotstudie som genomfördes på ett par daghem. Innehållet i pilotstudien är likadant som i kartläggningen hösten 2015.

Picture11På hösten 2015 startade en omfattande tvärsnittsstudie. Totalt 800 daghemsbarn bar accelerometrar under sju dagar. Hår- och salivprov tas av barnen. Föräldrarna och daghemspersonal fyllde i frågeformulär angående social- och fysisk miljö samt socioekonomiska faktorer. Daghemsmiljön observerades även.

Åren 2017-2018 utförs en interventionprojekt, som utförs i daghemsmiljö med komponenter i hemmiljön. En skilt interventionen utförs för daghemspersonal i året 2016. Interventionen för daghemspersonalen fokuserar på levnadsvanor och stressreglering. Interventionernas effekter evalueras i en randomiserar kontrollerad studie. Implementeringen av interventionerna evalueras.

Forskningsgruppen

DAGIS- forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Samfundet Folkhälsan, Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet. Samfundet folkhälsan är huvudansvarig över forskningen. Projektet leds av Eva Roos, senior forskare på Folkhälsan. Forskarnas kontaktuppgifter hittas här.

Resultaten och annat material

De första resultaten av forskningen förväntas under år 2015. Material på svenska hittas här. Listan över publikatoner uppdateras här. Mer information om forskningen hittas från vår forskningsprotokoll-artikel.