När vi äter kan ha betydelse för vad vi äter. I en ny finländsk studie undersöktes sambandet mellan krononutrition och kostkvalitet hos 656 barn i åldern 3–6 år. Man ville också ta reda på om barnens kronotyp, alltså deras individuella dygnsrytm, hade betydelse för dessa samband.

Vad är krononutrition? Krononutrition handlar om tidpunkten för vårt ätande och hur måltiderna fördelas över dygnet i relation till sömnen. Det kan till exempel handla om vilken tid dagens första och sista måltid äts, hur lång tid det går mellan uppvaknande och första måltiden, hur sent på dagen energiintaget är förlagt eller hur många gånger per dag man äter. Hos vuxna har sena och oregelbundna måltidsmönster i tidigare forskning kopplats till bland annat sämre kostkvalitet och metabol hälsa. Däremot vet vi betydligt mindre om hur måltidernas tidpunkt hänger samman med kostkvaliteten hos yngre barn.

Så genomfördes studien

Studien baserades på data från Folkhälsans DAGIS-projekt. Barnens matintag registrerades under tre dagar med hjälp av kostdagbok, medan sömnen mättes med aktivitetsmätare under fyra dagar. Dessutom fyllde föräldrarna i ett frågeformulär om hur ofta barnet åt vissa livsmedel.

Utifrån dessa uppgifter studerades flera aspekter av barnens ätmönster, bland annat tidpunkten för dagens första och sista måltid samt morgon- och kvällslatens. Morgonlatens beskriver tiden mellan att barnet vaknar och börjar äta, medan kvällslatens beskriver tiden mellan dagens sista måltid och insomnandet.

Barnen delades också in i tre grupper utifrån kronotyp: tidig, intermediär och sen kronotyp.

Kronotypen kan spela en roll

Kronotyp beskriver ungefär var på dygnet en persons biologiska klocka är placerad. Personer med en tidig kronotyp tenderar att somna och vakna tidigare, medan personer med en sen kronotyp oftare har en senare dygnsrytm.

Redan under förskoleåren finns individuella skillnader i dygnsrytm. Ett barn med en senare kronotyp kan därför också ha ett naturligt senare sömn- och ätmönster än ett barn med en tidig kronotyp.

Samtidigt påverkas små barns måltider förstås inte enbart av deras biologiska rytm. Familjens rutiner, föräldrarnas arbetstider, förskolans måltider och andra delar av vardagen styr i hög grad när och vad barnet äter. Det gör sambandet mellan kronotyp, måltidstider och kostkvalitet komplext.

Senare ätande hängde samman med sämre kostkvalitet

Resultaten i vår studie visade att vissa senare ätmönster var förknippade med sämre kostkvalitet. Bland annat sågs samband mellan längre morgonlatens och lägre kostkvalitet. Även senare ätande under dagen var kopplat till mindre gynnsam kostkvalitet.

Sambanden såg dessutom inte likadana ut för alla barn. För vissa mått var sambanden tydligare bland barn med intermediär eller sen kronotyp, medan andra samband var mer uttalade bland barn med tidig kronotyp. Detta tyder på att barnets individuella dygnsrytm kan ha betydelse för hur tidpunkten för måltiderna hänger samman med kostens kvalitet.

Vad betyder resultaten?

Studien visar inte att sena måltider i sig orsakar sämre kostkvalitet. Däremot visar resultaten att tidpunkten för ätandet och barnets kronotyp kan vara relevanta när vi försöker förstå barns matvanor. Det är viktigt eftersom mycket av forskningen om barns kost traditionellt har fokuserat på vad barn äter. Resultaten pekar på att även när de äter kan vara värt att uppmärksamma.

För att bättre förstå dessa samband behövs fler studier där barn följs över tid. Det skulle ge möjlighet att undersöka hur kronotyp, sömn, måltidsmönster och kostkvalitet utvecklas parallellt under barndomen.

På sikt kan ökad kunskap om barns individuella dygnsrytm bidra till mer nyanserade råd om hälsosamma matvanor, där fokus inte bara ligger på vad som finns på tallriken, utan också på hur måltiderna passar in i barnets vardag och dygnsrytm.

Du kan läsa studien i sin helhet här.

Text: Ilse Tillman