En ny DAGIS-studie har kastat ljus över vilka faktorer som påverkar när dagisbarn i Finland äter. Forskarna undersökte hur barnens inre klocka (kronotyp), socioekonomisk status, föräldrarnas arbetstider och barnets kön påverkade när och hur ofta barnen åt.
| Vad är krononutrition? Krononutrition handlar om när, hur ofta och hur regelbundet vi äter och om att anpassa måltiderna efter kroppens inre klocka, vår dygnsrytm. För barn, som fortfarande utvecklar sina matvanor, kan detta spela en avgörande roll för deras framtida hälsa. Vad är kronotyp? Kronotyp beskriver när en person känner sig mest pigg och aktiv under dagen. Vissa barn är ”morgontyper” och vaknar tidigt, medan andra är ”kvällstyper” och föredrar att vara vakna längre på kvällen. Kronotypen påverkas både av genetik och miljöfaktorer, såsom ljus och sociala rutiner. |
Vad visade studien?
Studien inkluderade 677 dagisbarn i Finland och använde data från matdagböcker och rörelsemätare för att analysera mat- och sovtider. Här är några av de viktigaste resultaten.
Kronotyp: Barnets kronotyp spelade den mest avgörande rollen för tidpunkten för matintag. Morgontyperna började och avslutade sitt matintag tidigare på dagen än kvällstyperna. Morgontyperna hade till exempel sitt första matintag i genomsnitt kl. 7:35, medan kvällstyperna åt först kl. 8:36.
Socioekonomisk status: Barn med högre socioekonomisk bakgrund (föräldrar med magisterutbildning eller högre) fick i sig hälften av dagens energi i genomsnitt 12 minuter senare jämfört med andra barn.
Föräldrarnas arbetstider: Barn vars mammor hade regelbundna arbetstider (vardagar mellan kl. 8 och 18) hade en 21 minuter kortare nattfasta och ett 15 minuter tidigare första matintag under veckodagarna jämfört med barn som hade skiftarbetande mammor. Under veckoslutet spelade pappornas arbetstid en större roll, då barn till pappor med regelbundna arbetstider hade längre tid mellan uppvaknande och första måltid (26 minuter) och åt dagens sista måltid i genomsnitt 46 minuter tidigare än barn vars pappor inte förvärvsarbetade.
Könsskillnader: På veckoslutet hade pojkar längre tid mellan uppvaknande och första måltiden (18 minuter) och i genomsnitt färre måltider jämfört med flickor.
Varför är detta viktigt?
Att förstå hur barns mattider formas av deras inre klocka och familjens livssituation kan hjälpa oss att stöda hälsosamma matvanor. Senare ätande har hos vuxna kopplats till ökad risk för hälsoproblem som övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Genom att ta hänsyn till barns rytm redan i tidig ålder kan vi bättre stödja en hälsosam livsstil.
Vad kan vi göra?
För föräldrar och vårdnadshavare kan det vara hjälpsamt att tänka på:
- Försök hålla måltiderna vid relativt regelbundna tider varje dag.
- Prioritera frukosten och undvik att hoppa över dagens första måltid. Den påverkar energinivå och hunger resten av dagen.
- Även om rutinerna kan variera något så försök att undvika att skjuta upp måltiderna alltför mycket under helgerna.
Slutsats
Studien visade att barnens inre klocka har en stor betydelse för när de äter. Socioekonomisk bakgrund, föräldrarnas arbetstider och barnets kön spelade också en roll, men i mindre grad. Genom att främja regelbundna och hälsosamma mattider kan vi lägga grunden för god hälsa längre fram i livet. Fler studier behövs för att förstå hur dessa faktorer samverkar och hur kunskapen bäst kan användas i praktiken.
Du kan läsa studien i sin helhet här.
Text: Ilse Tillman
DAGIS 